”Vi botar inte karies genom att laga tänder”

Genom ett utvecklingsprojekt har Folktandvården i Motala utvecklat sitt gemensamma arbetssätt kring sjukdomen karies.
— Vi arbetar utifrån insikten om att karies är en munsjukdom som behandlas med non-operativ kariesbehandling, och inte av att vi lagar tänder, säger Hanna Gedda Jensen, projektansvarig.

Tandvården i Sverige har en unik tillgång i kvalitetsregistret för karies och parodontit (SKaPa), som automatiskt samlar all vårddata och sammanställer den till rapporter som kan ligga till grund för faktabaserat utvecklingsarbete.

SKaPa bedriver vårdutvecklingsprojekt tillsammans med flera regioner, däribland Region Östergötland. Ett av projekten genomfördes på Folktandvården i Motala.

Sjukdomsbehandling för små barn

— Vi såg att gruppen barn 0-6 år hade en jämförelsevis hög förekomst av karies. Vi hade redan drivit ett projekt som mynnat ut i ett ”kariesprogram”, och utifrån det arbetet kom idén att starta ett SKaPa-projekt där vi kunde tillämpa utvalda delar av kariesprogrammet i samband med sjukdomsbehandling av karies, säger Fereshta Jamshedi, klinikchef på Folktandvården Motala.

Traditionellt ser man lagning av tanden som den huvudsakliga åtgärden vid karies. Men karies är en sjukdom som till största delen orsakas av beteenden kopplade till kost och munhygien. Utan behandling som leder till beteendeförändring kommer sjukdomen fortsätta orsaka problem som i sin tur kräver fler så kallade operativa åtgärder. Syftet med projektet i Motala var att skifta fokus mot att bota patienter, främst genom att etablera en gemensam syn på karies som en sjukdom där "medicinen" utgörs av insatser i hemmet.

Tydliga mål för förändring

Under ledning av projektledare Hanna Gedda Jensen enades man på kliniken om att projektet skulle omfatta följande förändringar för barn med risk eller hög risk för karies:

• Tydligare behandlingsplan i patientens journal med fokus på non-operativ kariesbehandling; patienten får ingen operativ behandling förrän sjukdomsinsikt uppnåtts (undantaget akutfall).
• Lathund för behandlingsgång med tidsintervaller utifrån risk - det vill säga att patienter med hög risk ska besöka tandvården oftare.
• Rekommendation av tandborstning med fluoridtandkräm tre gånger per dag.
• Medföljande vårdnadshavare ska demonstrera sin tandborstteknik och få vägledning vid besök hos tandsköterska.
• Vårdnadshavare får skriftligt material där karies tydligt beskrivs som en sjukdom.

Positiv utveckling

Resultatet har inte hunnit analyseras fullt ut än, men medarbetarna märker redan en positiv utveckling hos sig själva:

— Jag tycker att SKaPa-projektet har varit utvecklande både för mig som person och för hela kliniken. Vi arbetar och tänker på ett annorlunda och gemensamt sätt kring karies, inte minst i det att vi konsekvent benämner det som en munsjukdom, säger Emelie Åstrand, tandsköterska.